Vindkraft framställs som en förnyelsebar energikälla men hur är det med det egentligen? Det här är en fråga som kan diskuteras ur flera aspekter för att visa på att det inte är så enkelt som att "vind" är förnyelsebart. Här nedan återges lite fakta om materialen som används till vindkraftverk.
Om alla vindkraftverk som fått tillstånd och ansöks om i Ånge kommun byggs, totalt 294 st skulle det gå åt följande:
- 2 213 000 ton krossat överbyggnadsmaterial
- 875 000 ton betong
- 126 000 ton cement
- 60 000 ton järn och stål
- 1 764 ton glasfiber till rotobladen
- 66 000 ton vatten
Källa: Materialmängder har tagits fram baserat på EONs uppgifter om åtgång i miljökonsekvensbeskrivning för projekt "Björnberget".
Så här mycket grus har brutits hittills i Markbygden
Utanför Piteå byggs Europas största vindindustriområde Markbygden. På en yta av 450 kvadratkilometer finns tillstånd att bygga upp till totalt 1101 vindkraftverk.
Hittills har man färdigställt 300 vindkraftverk och cirka 350 fundament. Till detta har inte mindre än 4,5 miljoner ton grusmaterial använts. Det har brutits i fyra bergsäker i området, skriver Piteå Tidningen,
Svevinds operativa chef berättar för PT att "varje fundament motsvarar ungefär en Fåröbro när det gäller betongåtgång". Fåröbron är en 80 meter lång bro (se film om den här)
Betong – världens mest destruktiva byggmaterial
Just betong beskrivs i artikeln nedan som det mest destruktiva materialet på jorden. "After water, concrete is the most widely used substance on Earth. If the cement industry were a country, it would be the third largest carbon dioxide emitter in the world with up to 2.8bn tonnes, surpassed only by China and the US".
Läs hela artikeln här: https://www.theguardian.com/cities/2019/feb/25/concrete-the-most-destructive-material-on-earth
Rotorblad av glasfiber och epoxiplast
Lägg härtill rotorbladen/vingarna. De är idag mellan 65-100 meter långa och varje vinge väger minst ett par ton. De är gjorda av
- glasfiber eller epoxiplast som bland annat innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol-A
Det finns idag ingen bra metod att återanvända bladen. Ett exempel från Danmark är att 4 500 vindkraftverk behöver pensioneras inom tio år. Det ger 13 500 glasfibervingar som ska skrotas. Varje vinge väger ett par ton vilket ger minst 25 000 ton glasfiber som på något sätt ska tas om hand, på ett sätt som också är bra för miljön, djur och människorna.
Källa: Börsen och forskare från Danmarks Tekniska Universitet.
I den här artikeln kan du läsa om företaget Point 65 Sweden som helt valde att sluta tillverka kajaker i glasfiber. Argumenten var att de inte kan återvinnas och att tillverkningsprocessen ur miljösynpunkt var en tveksam process – "Partiklarna (silica) från glasfiber som uppstår när man skär och slipar den härdade fiberprodukten kan orsaka hälsoproblem och den mycket starka epoxy/polyester som används i tillverkningsprocessen är hälsovådlig och skadlig för miljön."
I Ånge kommun väljer politikerna alltså att ge tillstånd till en rad stora vindindustriområden och genom detta ösa in betong, cement, järn/stål, glasfiber/epoxiplast i en natur som kännetecknas av höga naturvärden och där det till exempel finns två stora Natura 2000-områden, som är skyddade av EU för bevarandet av den biologiska mångfalden. Läs mer om den vilda naturen och djuren här.